Fyra av 2010 års bästa svenska skivor

Sista dagen på 2010 och i de flesta tidningar har man kunnat läsa vilka skivor som är årets bästa inom olika genrer.

När man tittar på listorna över 2010 års pop- och rockskivor hittar man mycket bra musik. Vilka titlar som hamnar överst på listorna varierar lite, men här är några svenska album som finns med bland kritikernas favoriter.

Högt på listorna kommer inte oväntat Robyn. Hennes Body Talk-triologi har slagit knockout på kritikerna både här i Sverige och utomlands. Jag håller med, de är otroligt bra. Dancing On My Own från Body Talk Pt 1 blev Robyns första listetta i Sverige. Den passar lika

på dansgolvet som på träningspasset. Eller att bara lyssna på hemma i köket.

Finns skivorna att låna? Klicka här!

Håkan Hellström har tagit steget till att bli en mera vuxen popartist på skivan

2 steg från paradise. Den gavs ut på dagen ett decennium efter debutalbumet Känn ingen sorg för mig Göteborg.

Både kritiker och publik älskar Håkan Hellström. Jag faller som en sten för Saknade te havs och den underbara poplåten River en vacker dröm. Det är fina och medryckande melodier med melankoliska texter som fastnar i huvudet.

Finns skivan inne? Klicka här!

Annika Norlin kallar sig Hello Saferide när hon sjunger på engelska.

I höstas gav hon ut sin andra skiva på svenska under namnet Säkert. Titeln på skivan är Facit och min egen favoritlåt Dansa,

fastän, en vemodig betraktelse över ett giftermål, spelas ofta på radio. Annika Norlin är född i Östersund och har behållit sin jämtländska dialekt. Det är melankolisk vuxenpop med ordrika texter som vill förmedla

något till oss som lyssnar. Till exempel handlar Fredrik om en god man eftersom det nästan bara är onda människor som det skrivs låtar om. Facit är en skiva som växer ju mer man lyssnar på den.

Finns skivan inne? Klicka här!

Ola Magnell är för mig för evigt förknippad med 70-talslåtarna Kliff och Påtalåten. Han kommer inte ut med skivor så ofta, tre stycken har det blivit på 17 år.

Den nya skivan har titeln Rolös och man känner igen Magnell. Sångerna har en melankolisk grundton med funderingar kring livet, kärleken och döden. En del sånger har religiösa undertoner, som den vackra Aftonpsalm, som inleder skivan.

Lars Winnerbäck, som influerats av Ola Magnell, medverkar på några spår.

Finns skivan inne? Klicka här!

Bruce Springsteen

Ett "måste" för alla Springsteenfans är den nysläppta cd:n "The Promise: The Darkness On The Edge Of Town Story". En dubbelcd med 21 outgivna låtar som spelades in i samband med skapandet av det klassiska albumet "The Darkness On The Edge Of Town Story" som kom 1978. Dessa låtar var enligt Springsteen själv för kommersiella för att komma med på plattan.

Här finns låtar som Fire, vilken blev en hit med Pointer Sisters 1978 och Because the night som Patti Smith fick av Springsteen och som hon delvis skrev om texten till.

Svenska Dagbladet skriver "Från bilåkarsången Racing in the streets (´78) och den Phil Spector-glittrande Gotta get that feeling till det ledsna titelspåret finns det ändå mycket som kommer göra Ulf Lundell och alla andra Springsteenromantiker saliga".

Skivan finns utgiven dels som dubbelcd och som en box med 3 cd+3 dvd.

Finns skivan inne? Klicka här.

Julmusik

Vad är väl julen utan bra julmusik? På biblioteket finns det julskivor för både stora och små.

Här nedan visas ett urval av vad biblioteket har att erbjuda. Så kryp ner i soffan med en varm och mysig filt, plocka fram julgodiset, tänd lite ljus, lyssna och njut!
Ps. Det finns också ljudböcker med julsagor och julberättelser att låna för stora och små på biblioteket.

Tipp tipp tapp

Sting: If on a winter´s night

Ann-Sofie von Otter, Home for Christmas

Lilla kotten sjunger julvisor

Enya, And winter came

Göteborgs domkyrkas gosskör, Dagen är kommen

Carola, Jul i Betlehem

Barnkammarboken, Älskade julsånger- och sagor

Finns skivorna inne? Klicka på titeln.

Lite nytt på skivfronten...

Martin Fröst,
Fröst and friends



Tom Jones,
Praise & Blaime



Jasmine Kara,
Blues ain´t nothing but a good woman gone bad



Arcade Fire,
The suburbs



Håkan Hellström,
2 steg från paradise

Finns skivorna att låna? Klicka på låttiteln för att se.

Håkan Hellströms Samlade singlar 2000-2010

"8 maj 2000. Det kan ha varit en helt vanlig dag. Den kan också ha varit en dag som förändrade några människors liv en smula. Som gjorde deras leenden på läpparna en aning bredare. Som fick deras hjärtan att bulta hårdare. Som berörde dem på ett sätt de inte riktigt upplevt tidigare. Unga som gamla. Något unikt startade. Den 8 maj 2000 var nämligen dagen då singeln Känn ingen sorg för mig Göteborg släpptes. Och Håkan Hellström dansade in i våra liv - för att stanna där" Rec. ur Bibliotekstjänst.

Nu 10 år senare, 5 album, P3 Guld-priser, Rockbjörnar och Grammisstatyetter och du kan lyssna på hans samtliga 16 singlar samlade på en skiva. Visa vid vindens ängar från maxisingeln Luften bor i mina steg (2002) finns också med.

Lyssna och du kanske minns konserterna, dansgolven, sommardagarna eller vad du nu har för minnen med Håkan Hellström.

Finns skivan inne? Klicka här.

Mer bra svenskt

Kommer på mig själv med att i stort sett bara skriva om musik från Sverige men det är helt enkelt så att det kommer ut otroligt mycket bra musik från vårt land. Nästa namn att lägga på minnet är First Aid Kid. En syskonduo från Stockholm som kör stenhårt på folkpoppen med sköna stämmor vi bland annat kan känna igen från Fleet Foxes. Men Klara och Johanna Söderberg , 17 och 19 år gamla (ja, ibland undrar man vad man själv gör med sitt liv) kör en mer avskalad variation där deras stämmor får fritt spelrum. De är just nu ute på turné i staterna och spelar idag i självaste Nashville, en stad de nog inte får svårt att charma. Debutskivan The Big Black & the Blue kom ut i maj i år och är nått mysälskaren inte får missa.

Time flies

Det brittiska rockbandet Oasis upplöstes officiellt i februari 2010 till mångas stora sorg. Men nu har bandet släppt albumet Time flies, som sammanfattar hela deras 15 år långa karriär.

De 26 låtarna (23 av dem skrivna av bandets gitarrist och sångare Noel Gallagher) är hämtade från bandets samtliga sju album.

Legendariska och skandalomsusade - nu kan du uppleva det bästa från Oasis om och om igen.

Finns cd:n inne? Klicka här.

U2 18 singles

Det finns en massa bra musikgrupper och så finns det U2. Presentation är väl överflödig när det gäller den gruppen. Ett band som bildades 1978 och debutalbumet Boy släpptes 1980. U2 har sedan dess släppt en mängd skivor och vunnit ett flertal priser i musikvärlden.

År 2006 kom så en samlingscd, U2 18 singles 1983-2006, med gruppens allra största hits. Här finns 16 av gruppens mest välkända låtar samt två nya spår varav ett tillsammans med Green Day.

Videon till låten New years day som är med på cd:n, är för övrigt inspelad i fjällvärlden kring Sälen.

Finns Cd:n inne? Klicka här.

Festival nostalgi

Var du på Peace & Love förra sommaren? Nu finns det en riktig godbit för alla som vill drömma sig tillbaka till en het festival med allt vad det innebär. En blädderbok för vuxna som vill läsa intervjuer med artister, folk på plats och veta mer om hur arrangörerna tänkte. Här finns allt för P&L älskaren i ett snyggt upplägg med en massa idol bilder. Nu i ditt bibliotek!

Svänget SVT inte släpper

Det regnar nya bra skivor över Arboga bibliotek men det struntar jag i för tillfället. Jag har nämligen grävt i skivsamlingen på vårt älskade stadsbibliotek och hittat ett riktigt guldkorn. En skiva som ingen har lånat sen -92 men som mot alla odds blivit aktuell igen. Låt mig presentera samlingsskivan Tropicopop. Om det är nått som får bibliotekets betong att börja gunga så är det det här. Afrobeat, Dancehall och Reggae-Pop svallar över en tills höfterna börjar rulla. En riktig sommarskiva för att glömma höstmörkret helt enkelt. Men den här skivan är så mycket mer en så. Låtarna är utvalda av ingen mindre än Thomas Gylling. Skivans namn, Tropicopop, är inte taget ur luften. Det är namnet på ett program Gylling sände 1988-92. Ett program som blandade humoristiska filmer med musikvideor från hela världen. Låter konceptet bekant? Min generation har lärt känna Thomas genom hans program Mosquito. Det sändes mellan 1998 och 2001. Tekniken hade gått framåt och nu fick Thomas Gylling löpa amok med animationerna. Jag minns framförallt berg-och-dalbanorna där man uppmanades att sitta riktigt, riktigt, riktigt nära TV apparaten och åka med. Något som satt djupa spår i alla oss som närmar oss 20 sträcket, men också i min pappa. Nu är han här igen. Året är 2010 och Panama ska visas i SVT. Av allt att döma en fortsättning på de tidigare programmen. Och varför inte? Tekniken går som sagt framåt och Gylling vill visa vad han går för. Det här är ett program jag inte tänker missa. För om Panama svänger lika mycket som hans skiva Tropicopop finns det fortfarande hopp för ett helgalet program.

Nya skivor i september

Raw Power

2010 blev Iggy and the Stooges invalda i Rock and Roll Hall of Fame. Raw Power kom 1973 och är ett legendariskt album: bandet med James Williamson på gitarr, Ron Asheton på bas, Scott Asheton på trummor och sång av Iggy själv. Omslagsbilderna är tagna av Mick Rock. Skivan rankas som nummer 125 på Rolling Stones magazines lista över de 500 bästa albumen genom tiderna.
Raw power fortsätter att inspirera folk att börja spela och hyllningarna till detta album från andra artister är oändliga. På den här återutgåvan har ljudet städats upp. Dessutom ingår den klassiska live-bootlegen "Georgia peaches" som bonus.

Vilja bli

Oskar Linnros, som producerade Veronica Maggios succéalbum Och vinnaren är, debuterar nu med Vilja bli. Albumet är fyllt av

välproducerade hits och smarta texter. Jan Gradvall på DI Weekend skriver: "Oskar Linnros Vilja bli är ett av de mest fulländande och hitfyllda svenska debutalbum jag har hört. Som låtskrivare kliver Linnros här in i samma division som Ledin, Uggla och Skifs/Palmers."

Mat viktigare än Hausswolff

Tillbaka från sommaren, tillbaka från Way Out West och tillbaka till källaren. Vad passar då bättre än att vältra sig i lite smäktande melankoli från en Göteborgstjej? Om Moto Boy fick tankarna att vandra iväg mot Rufus Wainwright så kan jag inte låta bli att tänka på hans syster Martha Wainwright när jag hör Anna von Hausswolff. Anna släppte sitt debutalbum, Singing From the Grave, 5 maj i år men det var redan förra sommaren i Annedalskyrkan under Way Out West 2009 som hennes karriär tog fart. I år var hon tillbaka till festivalen och nu på en av de större scenerna, för Anna har hittat sin publik och hennes sköra men samtidigt så kraftfulla röst har en förmåga att leta sig in i folks hjärtan. Det var i alla fall vad jag läste ur recensionerna från spelningen. Själv var jag och åt för att ladda upp inför Håkans magiska spelning en timme efteråt. Det är inget jag ångrar, även om det nog kan ha varit en smäktande spelning. Annas röst sticker lite i mina öron till en början. På skivan hör man hennes inandningar och jag tror ofta att rösten är nära att spricka. Men när man väl har accepterat det är det här en skiva med ett gäng riktigt bra låtar. Bäst gillar jag ”Lost At Sea”. Här tar det lite mer fart och är det kanske för att rösten omsluts av lite hårdare komp som jag faller för den. Men jag dras också med i låtens många svängningar. Det här är ingen skiva jag kan luta mig tillbaka i soffan och njuta av, den är alldeles för sprättig, men en skiva att ha i bilen att lyssna på till vackra landskap är nog inte helt fel ändå.

Några nyheter i bibliotekets skivsamling

Tom Petty, Mojo

Robyn, Body talk pt. 1

Salem Al Fakir, Ignore this

The Ark, In full regalia

Kalle Moraeus, Underbart

Finns skivorna inne? Klicka på artisten så kommer du till bibliotekets katalog.

Hur bajs alltid får dig tillbaka till verkligheten

Om exakt 54 minuter går jag på semester och blir borta i åtminstone en månad. Kanske skriver någon annan här när jag är borta, kanske inte. Men på begäran ska jag nu först skriva lite om Moto Boys senaste. Oskar Humlebo som skatteverket kallar honom, släppte sin andra skiva nu i mars och självklart hakar Arboga bibliotek på Moto Boy trenden och införskaffar sig skivan. Han har på ca 2 år hunnit bli en smula folkkär genom sina framträdanden på sommarkrysset 2008 och melodifestivalen 2009. Där framförde han Hero tillsammans med Charlotte Perelli. Enligt mitt tycke mycket bättre än originalet, men så brukar det ju vara med de omgjorda versionerna av schlagervinnarna. Moto Boy är för mig en avskalad version av Rufus Wainwright. Det är romantiskt och svulstigt men till skillnad från Rufus håller sig Moto Boy på en rimlig nivå. När jag sätter ”Lost In the Call” på högsta nivå får det betong väggarna att andas romantik och äventyr. Smäktande stråkar och Moto Boys sköra ljusa stämma fyller varje vrå och jag förväntar mig nästan att någon ska komma ner till mig, räcka ut en hand och dra med mig ut på äventyr mot solnedgången. Men nej, det var bara Matti igen som ville ha en bok om bajs. Efter några låtar blir det dock lite för mycket romantik, ja till och med för mig, och man tröttnar. Imorgon natt spelar Moto Boy på Peace and Love och det hade varit underbart att stå där med dig Julia, samtidigt som alla andra ser på Jay-Z.

Hur man avnjuter skivan på bästa sätt:
Invänta skymning. Öppna fönstret till ditt rum och lägg dig med fötterna på kudden. På detta sätt kan du verkligen sväva ut, bort i natten.

Hultsfred är död

Nyheten om hultsfredsfestivalens nerläggning spred sig som en löpeld på facebook igår kväll och idag på lunchfikat kunde jag läsa en mängd analyser om varför i tidningarna. En besviken Ola Salo berättade i Expressen vad festivalen betytt för the Ark och recensenter hyllade arrangörernas engagemang och kämparglöd men också festivalens betydelse för festival-Sverige. Jag är mest glad för att jag hann uppleva urfestivalen, med den lera och regn det innebär, förra året. Vi hade sjukt kul och för mig kommer skogsfestivalerna alltid vara den äkta varan och stadsfestivalerna bara en mängd bra konserter. Kanske är det här början på slutet för skogsfestivalerna. Skulle vara synd då jag tror att alla behöver de där festivaldagarna, där nätet av regler vi har omkring oss blir lite lättare att ta sig igenom.

Klotter av en poppare

När jag på min eftermiddagspaus gick ut på bibliotekets terrass och tog min välbehövliga kopp kaffe, såg jag där lite klotter som fick mig att dra på mungiporna. Texten löd som följer: stan e full av tomater och tragik. Ketchup hjälpte mig verkligen, skriv det här i tidningen för jag var nere men uppe på… coop?
En underlig version av Håkan Hellströms ”Känn ingen sorg för mig Göteborg” minst sagt. Jag undrar om den som skrev det är medveten om att biblioteket faktiskt har alla Håkans fem album. Men allt är säkert redan hemladdat om jag känner popparen rätt. Kan vara bra att veta att man kan låna rätt mycket bra musik på biblioteket om man som jag föredrar skivor framför Spotify. Inte för att jag kanske skulle låna Håkans skivor just, kan inte säga att hans musik har betytt så himla mycket för mig. Hans livekonserter däremot har betytt desto mer. Först var det på Gröna Lund 2007. Den första utflykten jag gjorde med mina nya vänner på gymnasiet. Efter släppet av ”För sent för Edelweiss” i mars 2008 såg jag honom på de flesta stora festivalerna den sommaren med avslutning i självaste Göteborg på Way Out West. På samma festival gör han i år sin ända festivalspelning. Där har han lovat att spela hela sitt första album, som är just ”Känn ingen sorg för mig Göteborg”, rakt igenom. Det tänker i alla fall inte jag missa. Det är få saker som går upp mot att stå, en sommarnatt, i ett hav med håkanfans i hans hemstad Göteborg.

Vad som hörs i bibliotekets källare

”Du lyssnar väl på en del musik Hanna?” frågade Elisabeth mig vid förmiddagsfikat. ”Jo, det gör jag väl” svarade jag och strax därefter fick jag senaste skivan från She & Him i min hand. ”Du kan väl skriva lite om musik på våran blogg? Du kan börja med den här. Det är den där skådespelaren Zooey Deschanel som sjunger.” Dålig på namn som jag är fattade jag ingenting men tog skivan och satte på den nere i källaren där jag jobbar. Ut ur högtalarna strömmade trallvänlig folk/pop/indie. Vid andra låten gick det upp ett ljus för mig. Det här kände jag ju igen, In the Sun rullar ju på P3 titt som tätt. Aha känslan var ett välkommet bevis på att jag inte var helt bakom flötet när jag tog på mig den här blogguppgiften. She & Him från USA består av folkmusikern M. Ward och sångaren och skådespelaren Zooey Deschanel, för mig mest känd som Zaphod Beeblebrox flickvän i filmatiseringen av Liftarens guide till galaxen. Det är She som skriver alla låtar och Him som producerar musiken. Vid tredje låten kommer Matti ner till mig och börjar genast nynna med lite smått. Den här skivan välkomnar verkligen till det och det går lika bra att lägga lite egna stämmor när man ändå är igång. Lättillgängliga kärlekstexter, stråkar och snabbt slagna pianoackord tillsammans med släpande stämsång är precis vad som behövs för att skapa en sommarskiva som till och med får mig här nere underjord att tro på evigt solsken. Men låtarna har en förmåga att flyta ihop för mig och det är inte förens den näst sista låten kommer som jag bryr mig om och kolla vad de heter. Brand New Shoes är också helt klart bästa låten på skivan. Den är just sådär avskalad och ärlig som jag vill ha sådan här musik. Skivan avnjutes bäst i hängmattan på landet, långt borta från vännerna, när tankarna börjar vandra runt kärleksproblem som man måste få lite perspektiv på.