Svante Thuresson: Regionala nyheter - Stockholmsdelen

Svante Thuresson tillhör Sveriges artistelit, verksam sedan 50-talet inom jazz, visa och schlager. 74 år gammal sjunger han ännu som ingen annan, mjukt och fullt av känsla.

Regionala nyheter: Stockholmsdelen är Svante Thuressons hyllning till huvudstaden som han blivit trogen sedan uppväxten i Vasastan. På skivan tolkar han låtar av yngre låtskrivare som Kent, Olle Ljungström, Eric Gadd och Bo Kaspers Orkester. Det är välkända stockholmsskildringar som älskas av många, till exempel Ulf Lundells Rom i regnet och Mauro Scoccos Sommar i Stockholm. Albumet innehåller också klassiker av Olle Adolphson. Svante Thuresson ger popsångerna sin egen prägel i varsamt jazzpoparrangemang.

Beppe Wolgers lär ha sagt att Svante Thuresson är cool som en swimmingpool. Det stämmer fortfarande.

Finns skivan inne? Klicka här!

Miss Li: Beats & bruises

Efter ett par års paus är Miss Li, alias Linda Carlsson, tillbaka med en ny skiva, Beats & bruises. Musikaliskt låter det annorlunda. Miss Li har lämnat den spralliga kabarépop hon blivit känd för. I låtar som Oh boy och Ba ba ba har hennes glada och energiska pianospel stått i centrum. Nu är det mörkare och tyngre, mer bas och gitarr. En anledning till förändringen är den smärtsamma ledsjukdom som drabbat henne.
Texterna har blivit allvarligare och handlar om olycklig kärlek och dåliga förhållanden. Den inledande sången Devil´s taken her man handlar om kvinnomisshandel.

Musiken på Beats & bruises har inslag av soul och jazz, till exempel i Forever drunk. Influenser från 60-talet märks i I can´t get you off my mind och den melodramatiska Billy´s got a gun. Men naturligtvis spelar Miss Li fortfarande piano och man känner igen hennes tidigare sound i You could have it (so much better without me).

Den nya Miss Li är bra och växer varje gång man lyssnar på den. Det blir spännande att höra hur nästa skiva kommer att låta.

Finns skivan inne? Klicka här!

Rolf Wikström är tillbaka

Bluesmannen Roffe Wikström är tillbaka med en ny platta, Istället för tystnad. Det är hans första studioalbum sedan 2003.
Det är ingen renodlad blues-platta även om bluesen finns med i texterna och i hjärtat. Influenserna från rock och visa är som vanligt starka i hans musik, som också rymmer mycket känslor och värme.
Den åtta minuter långa sången Arton nätter, nitton dagar präglas av sorgen efter Wikströms mamma. Det är en fin skildring av mammans sista dagar i livet. Wikström sjunger om hur han sitter vid dödsbädden och ser henne kämpa mot döden.
Första spåret är en lyckad översättning av John Denvers countryklassiker Take me home, country roads. Bäst är duetten med Caroline af Ugglas, När vi har kommit hem. Två mycket personliga röster som matchar varandra väl sjunger vackert och innerligt.
Har du lyssnat på Rolf Wikström tidigare, blir du inte besviken på Istället för tystnad!

Finns skivan inne? Klicka här!