Jag är inte rädd för mörkret

Kent är ett av landets mest framgångsrika rockband. I april kom deras tionde studioalbum, Jag är inte rädd för mörkret, inspelat i Frankrike.

Bandet är i utmärkt musikalisk form, tyckte Nils Hansson i Dagens Nyheter. Många anser att det är en bra Kent-platta, utan att innehålla några mästerverk som Utan din andetag.
Medlemmarna i Kent har blivit medelålders och föräldrar. Det speglas i texterna, som innehåller både samhällskritik och åldersnoja. De handlar också mycket om rädsla. 
Bandet har övergett syntarna och istället fört in ett piano i studion och skapat en mjukare ljudbild. 
Det första spåret 999 är en vacker och storslagen sång med trummor och körer. Den är utan tvekan min favorit på skivan, jämte den trallvänliga Jag ser dig.

Finns skivan att låna? Klicka här!

40 hits med Tomas Ledin!

I Sverige finns några få stora musikartister som alla invånare i landet känner till, och har någon slags relation till. Tomas Ledin är en av dem.  

I 40 år har han producerat massor av hits och sånger som blivit en del av den svenska folksjälen.

För oss som kommit upp i medelåldern, har hans låtar kommit att bli lite som våra "soundtracks of our lives". När man hör hans låtar minns man skoldiscon, sommarförälskelser, semestrar mm

För att fira Tomas Ledins långa karriär i svenska folkets tjänst, ges nu en samlingsplatta ut. 

Den har det passande namnet"40 år 40 hits  - Tomas Ledin 1972-2012", och du kan låna den hos oss på Arboga bibliotek.

På 3 CD finns alla de älskade hitsen han skrivit själv+ låtarna han gjorde tolkningar av 

i tv-programmet "Så mycket bättre" förra året.

Vill du låna Ledins skiva? Titta i bibliotekskatalogen och se om den är ledig för utlån just nu.

e.s.t.: 301

2008 omkom Esbjörn Svensson, pianist i Esbjörn Svensson Trio, tragiskt i en dykolycka. Gruppen upplöstes och de båda andra medlemmarna Magnus Öström och Dan Berglund gick vidare till andra konstellationer. Trion var verksam under 15 år och blev en av världens ledande jazzgrupper.
Musiken på 301 är inspelad i den berömda Studio 301 i Sydney under en turné i Australien och östra Asien 2007. Det två dagar långa besöket resulterade i nio timmar fritt improviserad musik, som Esbjörn Svensson började redigera till två album. Endast det första albumet, Leucocyte, hann släppas innan Esbjörn Svensson omkom.
Nu har Magnus Öström och Dan Berglund tillsammans med bandets ljudtekniker Åke Linton sammanställt resten av materialet.

301 innehåller glimrande musik, ömsom finstämd och ömsom småsprallig. Det är långa, meditiativa och suggestiva "sånger" utan ord.
301 är ett måste för alla e.s.t.-fans!

Finns skivan att låna? Klicka här!

The Soundtrack Of Our Lives sista album

Throw It To The Universe sägs vara The Soundtrack Of Our Lives sista album. Göteborgsbandet och sångaren Ebbot Lundbergs kaftaner är en institution i svenskt musikliv. Deras psykedeliska rock har hyllats av kritiker även om bandet aldrig fått de stora listframgångarna.

Throw It To The Universe är inte TSOOL:s bästa album, men ett värdigt tack-och-farväl som sammanfattar deras 17 år. Albumet innehåller 13 spår och här knyter de ihop några lösa trådar som blivit hängande.

Det inleds med titelspåret, ett rocknummer med textraderna "we are the ones who never die" och "we say hello to say goodbye, we are the soundtrack of your life".

Finns skivan att låna? Klicka här!

Bruce Springsteen: Wrecking Ball

Här är den perfekta uppladdningen inför Bruce Springsteens konserter i Göteborg i slutet av juli!

Wrecking ball är titeln på The Boss´ nya album som kom i mars. Ron Aniello är ny producent och verkar ha inspirerat Springsteen till en nytändning. Medproducent är som vanligt Jon Landau.

Wrecking Ball innehåller 11 låtar med det typiska springsteen-soundet blandat med influenser från soul, gospel och folkrock. Som gammalt fan kan jag inte annat än gilla det jag hör.

Wrecking Ball har beskrivits som ett politiskt album. Bruce Springsteen säger själv att han vill skildra glappet mellan den amerikanska drömmen och den amerikanska verkligheten. Texterna berättar om vanliga människor som kämpar för att överleva i tuffare tider. De är arga, känner sig lurade efter att ha förlorat arbete och inkomster. Som exempelvis i Death to my hometown. Det mörka blandas med ljus, som i sista spåret We are alive, där texten handlar om att inte ge upp.

Lyckliga ni som har en biljett till någon av konserterna! Jag skulle så gärna stå där och höra sångerna live!

Finns skivan att låna? Klicka här!

Thåström: Beväpna dig med vingar

Thåström är en artist med stark integritet. Han har varit i musikbranschen sedan sent 70-tal och räknas till en av Sveriges största artister. Nu är han inne på sitt 24:e år som soloartist och hans position som rockens dramatiska kung är ohotad.

Thåström har gått från punk och industrirock till att närma sig singer-songwritertraditionen på sina senaste skivor.

Hans nya album, Beväpna dig med vingar, kom i februari.

Musiken är tyngre och råare igen. Thåström sjunger hest och suggestivt, som i den bluesiga Låt det regna. Ibland låter det som om han mer reciterar texterna än sjunger.

Det är nio spår på albumet. Balladen Samarkanda är en hyllning till Thåströms inspirationskällor, som Fellini, Dylan och Nina Simone. I bakgrunden klinkar ett piano effektfullt. Kärleksballaden Smaken av dig handlar om förlorad kärlek och ramas in av olycksbådande stråkar. Andra texter är mörkare, som balladen Jag kan sluta när jag vill, som helt följdriktigt ligger sist på skivan.

Beväpna dig med vingar har hyllats i tidningarna. "Thåström har aldrig varit bättre", inledde Andres Lokko sin recension i Svenska Dagbladet. Och jag instämmer.

Finns skivan att låna? Klicka här!

Åh, vilken skiva! Eva Eastwood rockar!

Eva Eastwood är en svensk sångerska och låtskrivare, ursprungligen från Örebro. Hon har sin alldeles egna stil och blandar rockabilly med 60-talsschlager. Nu har hon släppt sitt tionde album Åh, vilken skiva! Det är glad retro-rock, gjord med glimten i ögat och med kärlek till musikstilen.

Eva Eastwood får mig att tänka på sångerskor som Brita Borg och Rock-Olga. Hon har klös i rösten och törs ta i. Texterna är fyllda med rim och är härligt retro. De handlar om kärlek och nöjen, som till exempel Amors pilar. Titeln Åh, vilken skiva syftar naturligtvis på att det är fest.

Eva Eastwood kompas av bandet The Major Keys. Tillsammans får de till musik som det svänger om. Det här en skiva för dig som gillar tidig 60-talsrock!

Åh, vilket party finns även utgiven i en engelsk version.

Finns skivan att låna? Klicka här!

Leonard Cohen: Old Ideas

Leonard Cohen har sålt över 20 miljoner album och fått en rad utmärkelser. Nu har han fyllt 78 år men verkar inte ha några planer på att lägga av med musiken.

Nyligen kom Old Ideas, Cohens första studiealbum på åtta år. Många av låtarna har sakta vuxit fram under flera års tid och har framförts live på hans senaste världsturné. Han har själv formgett omslaget till skivan, målningarna i texthäftet och på cd:n är hans egna.

Leonard Cohens stämma är ännu mörkare och raspigare idag. Han pratsjunger texterna, ibland viskar han fram orden. Texterna är poetiska och handlar om sex, religion och ålderdomen, ”I've got no future, I know my days are few”, sjunger han i Darkness. Men det finns också självironi och ord om hopp och förlåtelse. Musiken är lugn och avskalad, den spänner från visa, folk och country till blues och ballader.

Titeln Old Ideas antyder att Leonard Cohen har gått tillbaka till gamla idéer och influenser. Alla Cohen-älskare rekommenderas denna skiva!

Finns skivan att låna? Klicka här!

Musik för snö

Det sägs att inuiterna har ett stort antal ord för snö. Kanske har de inspirerat Kate Bush som gett sin senaste cd titeln 50 Words for Snow. Det är hennes första skiva på sex år och innehåller helt nyskrivet material, totalt sju sånger. Albumets totala speltid är 65 minuter.

50 words for snow är ett temaalbum om snö i olika former. Det är långa, kontemplativa sånger, den längsta är 13 minuter lång, den kortaste nära 7 minuter. Musiken är lågmäld och avskalad, dominerad av piano och sång. Den för tankarna till kalla snölandskap och fallande snöflingor.

På albumets första spår Snowflake sjunger Kate Bushs son Bertie tillsammans med sin mor. I duetten Snowed in at Wheeler Street, som handlar om ett avbrutet kärleksmöte, får Kate Bush sällskap av Elton John. På ett annat spår medverkar skådespelaren Stephen Fry.

50 words for snow är mer konstmusik än pop och kräver några lyssningar innan den sätter sig. Men tar du dig tiden är det värt det.

Finns skivan att låna? Klicka här!

Louise Hoffsten: Looking for Mr God

Louise Hoffsten har en lång karriär bakom sig. I julas kunde vi se henne i Stjärnorna på slottet på SVT och nu är hon tillbaka med en ny cd på engelska, Looking for Mr God.

Louise Hoffsten har provat på olika genrer, som blues, rock och svensk folkmusik. På den nya skivan har hon fått hjälp av unga musiker och fått tillbaka lusten till musiken efter ett par tunga år. Det är rockmusik med inslag av blues och country. Texterna handlar om att man måste kämpa vidare, hur långt ner man än hamnar. I låten I´ll get by sjunger Louise att hon är ok nu.
Bäst är hon i de lite lugnare låtarna, som Fall down och An Empry Valentines Box.

Finns skivan att låna? Klicka här!

Melodifestivalen 2012

Såg du Melodifestivalen 2012? Under sex veckor väckte Melodifestivalen känslor, förundran och kärlek. På lördagskvällarna satt vi framför tv-apparaterna och hejade på våra favoriter. 32 bidrag tävlade och till sist hade vi en vinnare - Loreen med låten Euphoria. Var det då rätt låt som vann? Det får vi veta i maj när Loreen ska representera Sverige i Eurovision Song Contest i Baku i Azerbajdzjan.

I årets tävling fanns både otippade namn och veteraner med. Författaren Björn Ranelid väckte stor debatt liksom skådespelaren Torsten Flink, men båda gick till final med sina bidrag. Däremot fick den tidigare vinnare Charlotte Perrelli nöja sig med den femteplats i sin deltävling.
Vill du lyssna på låtarna igen? På biblioteket hittar du nu dubbel-cd:n med alla bidragen!

Finns skivan att låna? Klicka här!

Läs om Melodifestivalen på SVT http://svt.se/melodifestivalen/

Best of Rammstein

Det tyska industrimetalbandet Rammstein bildades 1994 i Berlin. Bandet är Tysklands största musikexport med miljontals sålda skivor. Rammstein sjunger övervägande på tyska. Sångaren Till Lindemann har sagt att tyska är ilskans språk som passar att uttrycka de känslor av aggression och mörker som ofta är teman i deras texter. I Tyskland kallas deras musikstil för Neue Deutsche Härte som betyder ungefär ny tysk hårdrock. Industrimetal kombinerad med elektronisk musik och techno.

Samlingsplattan Made in Germany - 1994-2011 innehåller 33 spår fördelade på två cd. Cd1 innehåller kända spår som Du hast, Links 2 3 4, Mein Herz Brennt och Sonne. På cd 2 har olika artister gjort remixer av bandets låtar. Till exempel har Pet Shop Boys gjort en popversion av Mein Teil och svenska Clawfinger har mixat Sonne.

Skivan har sex olika omslag, ett för varje bandmedlems ansikte, för att göra alla fans nöjda.

Finns skivan inne? Klicka här!

Larz-Kristerz

Dansbandet Larz-Kristerz från Älvdalen fick sitt stora genombrott när de vann Dansbandskampen i SVT 2008. Året därpå vann de en Grammis i kategorin Årets dansband.
Från Älvdalen till Nashville är delvis inspelad på plats i Nashville. Några av countryvärldens främsta studiomusiker medverkar på skivan och resultat är svängig och dansant musik. Många av låtarna är ren country, vare sig texterna är på svenska eller engelska.

Albumet innehåller flera nyskrivna låtar av bland andra Eva Eastwood. Som vanligt har Larz Kristerz med ett antal covers på kända låtar, till exempel Mando Diaos Dance with somebody och en svensk version av Merle Haggards Okie from Muskogee, som fått titeln Här på landet.

Sist på albumet ligger balladen Du raiter upp mig, en älvdalsk version av You raise me up.

Larz-Kristerz har gjort sig kända för sin scenklädsel som påminner om den utstyrsel många svenska dansband använde under 1970-talet. Men på omslaget har de valt en mer modern klädsel.

Jag gillar de svängiga låtarna bäst, de får mig vilja ta en sväng på dansgolvet! Lyssna här på min favorit Dance with somebody

Finns skivan att låna? Klicka här!

Filmmusik i ny, cool tappning!

Jag har alltid tyckt att det bästa med James Bond filmerna är musiken.
Vem kan glömma alla dessa odödliga ledmotiv? A license to kill, Goldeneye,Goldfinger, Diamonds are forever och inte minst A view to a kill.
Den särpräglade sångaren Freddie Wadling ger på skivan "With a license to kill" sina mycket personliga tolkningar av dessa pärlor + några till.
Hans hesa, kantstötta och knarriga röst ger en ny allvarligare dimension åt texterna. Sångerna handlar om lust, last, girighet och död. I Freddies tolkningar blir temat tydligare, och sångerna blir mörka bluesfärgade berättelser om livet.
Några få skickliga musiker ackompanjerar Wadling. Det är framför allt cellisten Sebastian Öberg, känd från Fläskkvartetten. Här deltar också saxofonisten/klarinettisten Per Ruskträsk Johansson, trummisen/gitarristen Christer Olsson och trumpetaren Goran Kajfes.
Lyssna här på ett smakprov från skivan: You only live twice



Skivan finns att låna på Arboga bibliotek. Titta här om den finns inne nu.

First Aid Kit - skimrande vackert

För ett och ett halvt år sedan skrev Hanna här på bloggen om First Aid Kit. Systrarna Klara och Johanna Söderberg charmade oss med sin vackra stämsång och folkrock/country. På Polarprisgalan i augusti framförde de Patti Smiths Dancing barefoot så bra att Smith föll i tårar. Ett klipp från galan har visats på tv och finns på youtube.
Nyligen kom deras andra fullängdsalbum, The Lion´s roar. Om de inte har fått sitt stora genombrott tidigare, lär det bli det nu.

Systrarna har turnerat bland annat i USA och The Lion´s roar är inspelad i Nebraska och producerad av Bright Eyes-medlemmen Mike Mogis. Systrarna har skrivit all musik och text på skivan. Musiken klingar 70-tal och country, inspiration kommer från både The Carter Family och Fleet Foxes. Lyssna till exempel på Emmylou, en kärleksfull hyllning till Emmylou Harris, Gram Parsons, June Carter och Johnny Cash. Systrarnas stämsång sitter som gjuten med vackra harmonier till akustiska arrangemang. De bitterljuva externa handlar om kärlek och relationer, det är vemodigt och innerligt.

The Lion´s roar är skimrande vacker, jag kommer att spela den om och om igen.

Finns skiva att låna? Klicka här!

Deportees: Islands & Shores

Det har gått bra för Umeåbandet Deportees. Gruppen bildades 2003 och i höstas kom deras fjärde album Islands & Shores, som blev ett av förra årets mest omtalade svenska skivsläpp. Deportees blev årets grupp på P3 Guldgalan i januari och inför Grammisgalan den 14 februari är de nominerade till Årets artist, Årets album, Årets rock och Årets innovatör.

Islands & Shores är lysande och storslagen pop, luftig med lite 80-talskänsla. Till de vanliga instrumenten fogas syntar och ovanpå allt ligger sångaren Peder Strömbergs röst. Albumets texter kretsar kring utanförskap och bristen på ett kollektiv. Folk står där på sina stränder och tittar på olika öar, säger bandet i en intervju.

På ett spår, A New Name To Go, medverkar Lykke Li. Här hör man oljefat, vilket ger en drömlik inramning till sången.

Det här är en skiva som växer för varje lyssning. Min favorit är titelspåret Islands & shores, se och hör nedan!

Finns skivan att låna? Klicka här!

Anna Ternheim: The Night Visitor

The Night Visitor är Anna Ternheims fjärde album. Det är inspelat i Goodletsville utanför Nashville med ett gäng legendariska amerikanska musiker, som Sun Records- och countrylegendaren Cowboy Jack Clement. Matt Sweeney, som tidigare jobbat med bland andra Johnny Cash och Dixie Chicks, har producerat plattan.

Musiken är avskalad, lågmäld och vemodig, påverkad av den amerikanska folk- och bluegrasstraditionen i Nashville. Texterna handlar om kärlek, uppbrott och längtan. Anna Ternheim har sagt att hon skriver musik för natten och det finns ett mörker i hennes sånger, men också värme. Hennes röst är spröd och klar. Jag tycker att det här är en skiva som växer ju mer jag lyssnar på den. Det är musik att bara sjunka in i.
Här finns flera vackra sånger. Finast är covern ”The longer the waiting the sweeter the kiss”, en finstämd ballad där Anna sjunger duett med Johnny Cash gamla studiotekniker Dave Ferguson.

Finns skivan inne? Klicka här!

Så mycket bättre säsong 2

Under hösten sändes andra säsongen av Så mycket bättre, tv 4:s succéprogram där folkkära artister sjunger och tolkar varandras verk. Den här gången medverkade Jason "Timbuktu" Diaktié, Laleh Pourkarim, Martin "E-type" Eriksson, Tomas Ledin, Mikael Wiehe, Eva Dahlgren och Lena Philipsson.

Det blev en del spännande möten, den mest hyllade deltagarna var Laleh. Hennes tolkning av Eva Dahlgrens Ängeln i rummet var fantastisk. Man märker hur en ny artist helt kan förändra en välkänd sång.

På skivan har alla artister fått med tre låtar var.

Finn skivan inne? Klicka här!

Loney Dear: Hall Music

Hall Musik är musikern och kompositören Emil Svanängens hyllade sjätte album under artistnamnet Loney Dear. Han har gått sin egen väg musikaliskt och har fans långt utanför Sveriges gränser efter många och långa turnéer. Loney Dear är förmodligen större utomlands än i Sverige.
Emil Svanängen är skolad jazzpianist från början och spelar själv alla instrument på albumet. Innan han spelade in Hall Music lyssnade han mycket till den estniske kompositören Arvo Pärt. Skivan är kort, inte mer än 35 minuter och innehåller 11 sånger. Musiken på Hall Music är både sparsmakad och storslagen, det är pop med inslag av kammarmusik. Flera av sångerna flyter in i varandra och Emil Svanängens ljusa röst svävar över musiken. Den ger ett sakralt intryck och det är mycket vackert och melankoliskt. Ett av de finaste spåren på skivan är D Major, en tonsättning/tolkning av Tomas Tranströmers dikt C-dur.
Hall Music är en perfekt skiva att koppla av till efter en lång arbetsdag.

Finns skivan inne? Klicka här!

Lyssna på D Major.